Genetik

I stort handlar genetik om ärftlighet, hur egenskaper ärvs i släkten och vad det är som orsakar att det faktiskt blir som det blir. Det handlar om vilka egenskaper och anlag som är dominanta och tar övertaget i skapandet av en människa eller annan levande organism. Ett exempel är ögonfärg, där brun och grön ögonfärg dominerar över blå och grå.

Begrepp inom genetiken:

DNA-molekylen finns i cellkärnan och bildar kromosomerna. En enda lång DNA-molekyl bildar en kromosom, DNA-molekylen består av två spiralvridna kedjor, som hålls ihop med kemiska bindningar. DNA är en ärftlig organism hos människor och djur som är likadan i nästan varenda cell av en persons kropp.

Informationen i ditt DNA lagras som en kod och består av 4 kemiska baser. Dem baserna heter A, T, G och C. DNA parar ihop sig med varandra, A med T och G med C. När dem paras ihop bildar dem så kallade baspar.
Gen:

En gen är en bit av DNA som kroppen gör en kopia av för att bygga protein.

I en gen finns information om ärftliga egenskaper, egenskaper som ärvs från förälder till barn. Ett barn (avkomma) får hälften av anlagen från pappan från spermien och hälften av anlagen från mamman som finns i äggcellen.

Anlag:

Allting sitter i cellkärnan i varje cell i kroppen. I varje cellkärna finns all information om allt i kroppen. I cellkärnan finns det en 2 m lång molekyl = en DNA-spiral. Det finns 3 miljarder baspar på hela DNA-spiralen. Beroende på i vilken ordning basparen sitter så avögrs det hur en människa byggs upp.

Kroppen är uppbyggd av proteiner och det finns massor av olika sorters proteiner. Proteiner är uppbyggda av 20 stycken aminosyror, varav 12 av dem kroppen kan bygga och själv men 8 av dem måste vi få i oss genom mat. I varje cell finns det ribosomer (proteinfabriker), där aminosyrorna sättts ihop till protein i en så kallad Protein Syntes. Det som händer i en Protein Syntes är att först så “klipps” en del av DNA-spiralen upp, sedan byggs det en kopia av den ena sidan av spiralen, efter det lämnar mRNA (messenger RNA) cellkärnan och åker till ribosomerna med ett meddelande (messenger) om hur proteinerna ska byggas upp. Då hämtar tRNA (transfer RNA) upp aminosyrorna och lägger dem på rätt plats. En speciell sort tRNA kan bara ta med sig en speciell sort aminosyra. Det finns dem som hör ihop och dem som inte alls passar med varandra. Aminosyrorna kan bara kopplas ihop med den rätta “bokstaven”, till exempel kan GGG bara passa ihop med CCC. Eftersom att aminosyrorna bara kan hamna på ett speciellt ställe som passar just den sorten, så hamnar dem i rätt ordning. När dem hamnat i rätt ordning och fastnat så har proteinet blivit till. Då kan proteinet lämna cellen och bygga uppe en ny del på kroppen, till exempel ny hud på ett sår.

Här är en DNA-molekyl (kromosom), en gen är ett stycke på DNA-molekylen.

En människa föds med normalt 46 stycken kromosomer som finns inuti cellkärnan. Kvinnor har två x-kromosomer och killar har en x-kromosom och en y-kromosom. Däremot finns det dem som föds med 45 eller 47 kromosomer. Har man 45 kromosomer har man Turners Syndrom som bara kan drabba flickor och har man 47 kromosomer har man Downs Syndrom.

Kromosomer

När en cell delar sig kopierar den först sitt DNA så att båda cellerna får rätt antal kromosomer. När en cell delar sig på det sättet så kan det ske misstag, misstag som blir mutationer. En mutation är en förändring i arvsmassan, det är nödvändigt för att evolutionen ska fungera. En del mutationer är positiva för organismen och en del kan faktiskt vara skadliga. Och det finns mutationer som inte har någon effekt alls.

Det finns två stycken olika celldelningar:

Mitos: Mitos är en vanlig delning av celler så att varje ny cell får en hel (full) kromosomuppsättning.

Meios: Meios skapar könsceller i en delning av celler då varje ny cell får halv kromosomuppsättning.

Här är två stycken videos om celldelning.