Målen var att identifiera alla dem ca 20-25 tusen generna som finns i människans DNA och att fastställa sekvensen av de 3 billioner kemiska paren som skapar DNA:at.
I DNA-sekvensering så bestäms ordningen av kvävebaserna (nukleotiderna). Nukleotiderna är byggstenar av molekyler som DNA och RNA är uppbyggt av. Det finns fyra stycken kvävebaser (som jag skrivit om tidigare) A, T, G och C. Genom att kartlägga sekvensen så vet man i vilken ordning kvävebaserna kommer.
I projektet har forskarna kartlagt så mycket av det mänskliga genomet som går, just nu i alla fall. Det avslutade projektets resultat ska kunna användas i framtida forskning. Dock finns det oro bland många om denna kartläggning av gener och DNA. Hur kommer denna information om oss människor att användas? Ska ens personliga DNA i framtiden vara någonting som alla har kännedom om? Det finns även fördelar också, då man kan förhindra sjukdomar och kan se ifall man ligger i en riskzon.
Human Genome Organisations logga
