År 1905 studerade Nettie Stevens kromosomerna i vävnadsceller från skinnbaggen. Hon fann att honornas celler innehöll 20 stycken stora kromosomer men att hannarnas celler innehöll 20 stycken stora och en liten kromosom. Hon förstod att det hade att göra med hur könen blev till. Senare kom dem kromosomerna till att kallas könskromosomer med namnen x- och y-kromosom. Vilket senare bekräftades i flera olika arter.
Att man fick reda på detta kan ha påverkat samhället på det sättet att man inte inte längre behövde över hur det egentligen blev till pojkar och flickor. Eftersom att det tidigare hade funnits teorier om att barnets kön hade och göra med temperaturen under befruktning, om spermien kom från höger eller vänster testikel eller fostrets placering i livmodern. Det fanns massor av olika och knäppa teorier om det. Det har även påverkat på det sättet att man i förväg nu kan se barnets biologiska kön när barnet fortfarande är i magen genom att ta blod- och fostervattensprov.